2008 tillverkade Magnus Johansson och kollegorna på Nordiska Kardan 5500 kardanaxlar i veckan. En börskrasch senare var produktionen nere på 60 axlar per vecka, och personalen målade linjer för att ha något att göra.
När Magnus Johansson kort därefter blev arbetslös, 29 år gammal, visste han för första gången i livet vad han ville bli. Men vägen dit var krokig, och skulle ta 13 år.
En framtidsdröm kan vara en stark drivkraft, menar Magnus.
– När du börjar en utbildning så fantiserar du om framtiden och hur den kommer att bli. Jag är precis där jag drömde om att vara när jag startade utbildningen. Beräkningsingenjör på Poji är så mycket bullseye det kan bli för mig, säger Magnus och ler med hela kroppen.
Fick avbryta studierna
Ett brinnande intresse för teknik och maskiner gjorde att han sökte in till maskinteknik på Karlstads universitet 2009. Men efter ett år fick han avbryta på grund av hälsoproblem i familjen.
Studieuppehåll på 9 år fick räcka
Efter studieuppehåll i nio år kände han att det var nu eller aldrig.
– Ska man ha någon form av karriär och bli duktig på något så tar det ett antal år. Jag kunde inte vänta längre och bestämde mig för att det var nu eller aldrig.
Fick börja om
Magnus hoppade på utbildningen igen, trots att han fick börja om helt från början. Pluggade och uppfostrade en dotter på veckorna. Finansierade studierna med helgjobb på Zampart.
Vill växa som person och professionellt
Det var ett evigt slit som nu betalar sig när han gör första veckan på Poji. Och förväntningarna på den nya tillvaron är höga.
– Först vill jag lära mig grunderna för yrket. Sen är målet att växa inom min disciplin och hjälpa företaget och kollegorna att utvecklas. Jag vill växa både som person och professionellt, och det känns som vi har stora möjligheter till det här på Poji, säger Magnus.
Vill förstå problem
Han har alltid varit intresserad av problemlösning och är nyfiken på hur saker funkar. Maskiner i synnerhet.
När Magnus köpte en 3D-printer så tog det inte länge innan han skruvat ner den i atomer och byggt om maskinen helt och hållet.
– Jag vill förstå hur den funkar och se om jag kan använda den för att göra något användbart. Visst ser jag ett professionellt värde i att kunna göra prototyper, men mest är jag nog intresserad av processen i sig. Hur den funkar och om den går att trimma, skrattar han.
Att trimma är normalläget
Att trimma och effektivisera verkar vara normalläget för Magnus. Som operatör på Zampart försökte han alltid hitta sätt att göra arbetsmomenten lite snabbare.
– Många är på jobbet för att få gå hem, och lägger så lite tankemöda som möjligt medan de är där. Man jag kunde inte sluta att fila på mina rutiner och effektivisera arbetsuppgifterna, berättar Magnus.
Välkommen till Poji, Magnus! Vi tror du kommer passa perfekt i vår verksamhet!
Läs om våra andra medarbetare:
Pojis nyaste beräkningsingenjör är nyfiken på hur saker funkar